Exotiska vokaler

webbExotiskaVokaler1

 

Med hjälp av lim, latexmjölk och en tysktillverkad ”tung-GPS” studerar Lundaforskare Lidingö-i:n och andra kuriositeter i vår exotiska vokalflora.

Den gummihandskdraperade handen närmar sig långsamt den vidöppna munnen med en plastpipett i högsta hugg. Med en fjäderlätt tryckning duttar den fingerfärdige fonetikforskaren Johan Frid en minimal droppe superlim cirka en centimeter in på forskarkollegan Susanne Schötz utsträckta och, med hjälp av en pappersservett, salivbefriade tunga. Sedan fäster han en liten elektronisk sensor med ett inbakat kretskort i det slemhinnekompatibla limmet. Efter bara några sekunder sitter den som berget på den utsträckta tungan. När samtliga sensorer – som enligt forskarna inte känns mer än ”små halstabletter” – är på plats i munnen och på läpparna sätter sig Susanne Schötz i den högteknologiska artikulografen AG500 och börjar mekaniskt läsa upp meningen: ”alla ankorna använder alltid alla ananaserna”.

Vi befinner oss i Humanistlabbet på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet där fonetikforskarna Susanne Schötz och Johan Frid sedan 2011 bedriver VOKART. Forskningsprojektet syftar bland annat till att studera hur vi artikulografiskt använder våra tungor för att uttala vissa ”exotiska” vokaler. Men vad i hela fridens namn är egentligen en exotisk vokal?

– Världens språk har generellt inte så många vokaler som svenskan. De kan ha -i och -y, men inte -u. Det är därför många som lär sig svenska har svårt att uttala just -u. Det blir ’sjy’ istället för ’sju’, säger Susanne Schötz.

– Ja, förutom norskan kan jag inte komma på något annat språk som har -u, alltså sluten central inrundad, som den kallas. Det är verkligen en exotisk vokal, säger Johan Frid och ler.

Arbetet hade inte varit möjligt utan den science fiction-betonade artikulografen som forskarna lite förenklat beskriver som en slags tung-GPS. Maskinen har ett flertal färgglada ”satelliter” som alstrar ett elektromagnetiskt fält som 200 gånger per sekund registrerar de tolv, på tungan fastlimmade, sensorernas placering i munnen. På så sätt blir det möjligt för forskarna att följa tungans rörelser tredimensionellt och slå fast hur försökspersonerna gör för att uttala vissa vokaler. I VOKART har Susanne Schötz och Johan Frid fokuserat på de främre slutna vokalerna: -i, -y och -u. Forskarna har låtit 30 försökspersoner – tio från Stockholmsområdet, tio från Göteborgsregionen och tio från Malmö med omnejd – ta plats i artikulografen. Efter att deltagarna värmt upp med en invecklad mening om flyget, tåget och bilbranschen samt beskrivit en kopierad Carl Larsson-målning är det dags att skrida till verket genom att läsa upp en vokalspäckad harang på elva meningar. Denna harang har de fått upprepa tio gånger.

– Det är viktigt att sätta in målorden i meningar. Om man bara säger ordet ’hit’ en massa gånger efter varandra riskerar man att det blir onaturligt, säger Johan Frid.

– Men vi har inte haft hur lång tid på oss som helst. Limmet lossar efter 40 minuter. Det är en fördel för våra deltagare, men en nackdel för oss, säger Susanne Schötz.

Efter att ha analyserat den komplexa datan och tagit fram ett normaliserat medelvärde över försökspersonernas tungverksamhet kunde Susanne Schötz och Johan Frid börja sammanställa resultaten. De blev mäkta förvånade. Medan Malmöiterna gjorde exakt samma tungrörelser för att uttala vokalerna, speciellt -u, fanns det bland både göteborgarna och stockholmarna två undergrupper. Dessa lyckades få fram exakt samma akustiska vokalljud trots att de använde sina tungryggar och tungspetsar på helt olika sätt. De nya upptäckterna kan slå omkull tidigare teorier om bland annat läpparnas betydelse.

– Tidigare har man alltid förklarat vokaluttalsskillnader med läpparna! Men för första gången kan vi se att det händer något inne i munnen också. Läpparnas rundning i bildandet av -i, -y och -u kanske rent av bara är en myt, säger Susanne Schötz entusiastiskt.

Forskarna ser en rad möjliga förklaringsmodeller till att det inom både Göteborgs- och Stockholmsgruppen finns två tydliga artikulatoriska tillvägagångssätt för att få fram samma vokalljud. Social grupptillhörighet, prägling under barndomen och skillnader i talvanor kan spela in. Kanske också köns- och åldersskillnader. Men det är än så länge bara teorier som i ärlighetens namn även borde existerat inom Malmögruppen, betonar Johan Frid och Susanne Schötz. En annan intressant upptäckt som forskarna gjort rör de båtklubbs- och Barbourklingande Lidingö-i:na:

– Vi har nu bevisat att man kan bilda Lidingö-i:n med två olika artikulationsstrategier! Det är något som tidigare forskning bara har spekulerat kring, säger Susanne Schötz.

En annan upptäckt rör de öppna artikulationsvarianterna av vokalerna -ä och -ö. Forskarna menar att uttalsskillnaderna främst bottnar i en generationsfråga.

– De yngre försökspersonerna använder i högre utsträckning den öppna varianten med lägre käkläge för att få fram vokalerna, säger Susanne Schötz.

Hur kan då Susanne Schötz och Johan Frids tungforskning tillämpas i praktiken? Redan nu ser de en rad möjliga användningsområden inom bland annat pedagogik.

– En dröm hade varit att få in det här i ett uttalsträningsprogram för personer som ska lära sig svenska som andraspråk. De hade kunnat sitta i en artikulograf bredvid en infödd talare och i realtid se hur den rör tungkroppen och tungspetsen för att få fram vissa ljud, säger Susanne Schötz.

Johan Frid tror på flera tillämpningar inom språkteknologi, bland annat när det kommer till att dialektanpassa talsynteser. Han menar att många, inklusive han själv, hade uppskattat att få kommunicera med ett dialektanpassat talsvarssystem vid exempelvis kontakter med sjukvård och myndigheter. Ett sådant scenario hade möjliggjort talsvarshälsningsfrasen: ”vill däu prauota mä änn parrsionli raudjejvare, trück tvau”. I alla fall om man ringde från Skåne.

– Ja, precis! Det hade ju varit mycket trevligare än att höra någon ’spissflabbad’, haha. Våra forskningsresultat hade i förlängningen kunnat användas för att skapa en sådan tjänst, säger Johan Frid.

Susanne Schötz tror även att den artikulografiska forskningen kan få praktiska tillämpningar för personer som av olika anledningar förlorar sin talförmåga och sitt språk. Exempelvis vid en struphuvudoperation.

– Då hade man kunnat sätta sig i artikulografen innan ingreppet för att få akustiska och artikulografiska inställningar. Dessa hade kunnat sparas för att sedan användas i skapandet av protesrösten, säger hon.

Johan Frid fyller i:

– Framtidens Stephen Hawking kanske vill ha en mer personlig röst, kanske rent av en skånsk?

Fonetikforskarduon har även planer på att fördjupa sig i kroppsspråket för att se hur gester harmonierar med tungrörelserna. Ett par pilotinspelningar har redan ägt rum då försökspersoner kopplats till en artikulograf och till en motion capture-maskin med hjälp av sensorer på fingrarna. Susanne Schötz och Johan Frid berättar att de gärna, under en längre tid, hade velat följa en person som lär sig svenska.

– Jag skulle exempelvis inte behärska ett italienskt kroppsspråk direkt bara för att jag började läsa italienska. Jag tror det är något som kommer efterhand. Det skulle vara väldigt intressant att studera, säger Susanne Schötz.

I augusti ska Susanne Schötz och Johan Frid presentera sina resultat på en internationell fonetikkongress i Glasgow. Och i december avslutas VOKART. Vad som händer efter det är i nuläget för tidigt att säga. Men en ny projektansökan ska lämnas in. Och om de akademiska stjärnorna står rätt kommer den skånska fonetikduon att få möjlighet att fortsätta studera andra svenska dialekter för att se om det finns ännu fler sätt att artikulografiskt uttala -i, -y och -u. Johan Frid och Susanne Schötz som båda var involverade i det ambitiösa insamlingsprojektet SweDia 2000, där dialekter från hela Sverige samlades in, får något drömskt i blicken när vårt samtal kommer in på gotländska, norrländska, småländska och dalmål:

– Det enda tråkiga är att artikulograferna är lite, vad ska man säga, oportabla. Det hade varit schysst om de fått plats i en ryggsäck, säger Johan Frid och ler.

Text: Johan Joelsson

Bilder: Jonatan Jacobson

 

webbExotiskaVokaler2

 

webbExotiskaVokaler3

 

webbExotiskaVokaler4

 

webbExotiskaVokaler3-2

 

webbExotiskaVokaler5

 

webbExotiskaVokaler6