Gränskaos i Baarle

Baarle1

 

Föreställ dig en ort där nationsgränserna skär rakt genom bostadshus och butiker. Där det finns dubbla uppsättningar samhällsinrättningar och lagsystem. Välkommen till den allt annat än gränslösa särlingen Baarle!

En ensam man sitter på gästgiveriet Den Engels uteservering och dricker en öl. Det ser inte ut som om han tänker på det, men han har sin ena fot i Nederländerna och sin andra i Belgien. Det är synbart tack vare gränsplattorna i trottoaren under hans bord. Den här situationen är vardagsmat i den nederländska orten Baarle som kan stoltsera med en av världens mest besynnerliga och komplexa gränssituationer. Baarle, med drygt 8 600 invånare, är delad mellan två kommuner: nederländska Baarle-Nassau och belgiska Baarle-Hertog. Betraktar man en karta blir man vimmelkantig. I Baarle finns det 22 belgiska exklaver – insprängda tårtbitar av belgiskt territorium utan anknytning till det belgiska fastlandet. Som om inte det vore nog finns det även sju nederländska bitar av land inuti de belgiska exklaverna samt en nederländsk exklav insprängd i det belgiska fastlandet, drygt sju kilometer söderut. För att förstå bakgrunden till den här bisarra situationen måste vi gå tillbaka till medeltidens feodalsamhälle.

Från och med slutet av 1100-talet ägdes marken i området av flera olika hertigar och baroner, bland annat hertigen av Brabant, baronen av Breda samt senare även släkten Nassau. Efter en mängd bytesaffärer och donationer av icke-bebodda landplättar – där markägaren inte kunde ta ut någon skatt – utkristalliserade sig ett intrikat pussel av markbitar som trots att de låg bredvid varandra i ett asymmetriskt system tillhörde de olika släkterna. Denna besynnerliga landsituation med åtskilda jordlotter levde sedan vidare genom seklerna. Först 1830, när Belgien bröt sig loss från Nederländerna och blev självständigt, började problemen på allvar. När det blev dags att dra de nya nationsgränserna stötte man på patrull i Baarle eftersom vissa invånare sade sig tillhöra Belgien och andra Nederländerna. Under många år försökte länderna att enas om en lösning genom utbyte av land. Men positionerna var låsta och förhandlingarna rann ut i sanden.

– Lantmätarna som kom hit blev helt ställda. Eftersom gränssituationen var så komplicerad sköts ärendet ständigt på framtiden. Detta utnyttjades av smugglare som generellt har haft bättre koll på gränserna än myndigheterna, säger Willem van Gool som är chef över den bilaterala turistbyrån i Baarle.

Det krävdes hela tre gränskommissioner för att reda ut härvan. Först 1995 kunde samtliga nationsgränser i Baarle och vid den belgisk-nederländska gränsen fastställas och märkas ut. Willem van Gool tar med oss på en biltur för att visa upp den geografiskt särpräglade orten. Överallt på vägar och trottoarer finns runda metallplattor som märker ut nationsgränserna som löper i ett rörigt sicksack-mönster genom orten. I de centrala delarna finns även gatstenar med bokstäverna ”B” och ”NL” så att man ska veta i vilket land man befinner sig. Ett annat pedagogiskt hjälpmedel är nummerskyltarna på husen som bär de respektive ländernas flaggor. Willem van Gool saktar in och pekar ut genom vindrutan.

– Där ser ni den belgiska kyrkan och där borta ligger den nederländska. Vi har dubbla uppsättningar av det mesta: polis, post, läkare, brandkår och skolor, säger han och ler.

På flera ställen i Baarle löper nationsgränserna rakt genom bostadshus. Då är det ytterdörrens placering som avgör vilket land huset tillhör. Det är inte ovanligt att husägare har flyttat sina ytterdörrar för att de av olika anledningar, exempelvis skatteskillnader, vill bli medborgare i det andra landet, berättar Willem van Gool.

Av förklarliga skäl är Baarle ett naturligt centrum för gränshandel. I de belgiska exklaverna ligger mängder av mackar och tobaksaffärer eftersom skatten på tobak och bensin är lägre i Belgien. Där ligger även en mängd fyrverkeributiker eftersom det i Belgien, till skillnad från i Nederländerna, är tillåtet att sälja smällare året runt.

– Vi har en omfattande fyrverkeri-turism, konstaterar Willem van Gool torrt.

Fler exempel: Krögare har olika momssatser. Bilister får köra olika fort beroende på vilket land de befinner i. Belgiska 16-åringar i Baarle kan gå över gatan och köpa alkohol lagligt i Nederländerna.

– I en del fall ser vi mellan fingrarna eftersom vi inte kan leva efter de olika, nationella lagarna i varje enskild situation. Vi måste vara praktiska och pragmatiska, säger Willem van Gool.

För att underlätta vardagen för Baarles invånare finns det en grupp som kämpar för att göra Baarle till en ”europeisk gemenskap” med gemensamma lagar. Hur realistisk denna vision är får framtiden utvisa.

– Något motsvarande initiativ finns inte så vi kommer att behöva hjälp från experter och våra respektive regeringar. Men jag tror det är möjligt i framtiden, säger han.

Willem van Gool kör till Baarle-Hertogs kommunhus där nationsgränsen går rakt igenom sammanträdesrummet. Där träffar vi Baarle-Hertogs kommunikationschef Gitte Tilburgs. Nederländaren Willem van Gool och belgaren Gitte Tilburgs slår sig ned på varsin sida av den upplysta nationsgränsen i golvet och börjar samtala om hur de komplexa gränserna påverkar Baarles identitet och dess invånare.

– Familjer i Baarle är sammansatta av både belgare och nederländarna. Nationalitet är liksom inget ämne här, säger Gitte Tilburgs.

– Även om det finns en viss rivalitet, exempelvis under fotbolls-VM, så har vi levt sida vid sida i många hundra år och skapat en gemensam historia. Vi är egentligen ett paradexempel på hur hela EU borde fungera, säger Willem van Gool och ler.

Text: Johan Joelsson

Bilder: Jonatan Jacobson

 

Baarle2

 

Baarle3

 

Baarle4

 

Baarle5                 Baarle6

 

Baarle7

 

Baarle8

 

Baarle10                 Baarle9

 

Baarle12

 

Baarle11