Internationella ortnamn

intort1

 

Drygt en femtedel av världens länder finns samlade på svenskt territorium i form av internationellt klingande ortnamn. Hemvändande adelsmän i torpdöpartagen startade trenden under stormaktstiden. Men det stora genombrottet kom under 1800-talet när allmänhetens intresse för omvärlden ökade. Gränssnittet reste jorden runt – på den skånska landsbygden.

Efter att ha irrat omkring i Veberöds utkanter en god stund hittar vi till slut den gula skylten som upplyser oss om att vi kommit rätt. Lilla Japan, eller ”Lilla japan” som det av någon outgrundlig anledning står på skylten, består av 17 fastigheter som ligger utspridda längs en asfalterad väg. På de vidsträckta fälten går några fåglar och pickar. En lastbil med sten kör förbi. I horisonten tornar Romeleåsen upp sig. Plötsligt kommer en kvinna med rollator gående emot oss. Hon heter Inger Björklund och har bott i Lilla Japan sedan 1972. Varför det natursköna området förärats med det österländskt klingande ortnamnet vet hon inte riktigt.

– Jag har hört att det för länge sedan ska ha bott en japan i något av husen. Men den enda kändisen som jag med säkerhet vet härstammar härifrån är den ökände Veberödsmördaren, säger hon.

En som kan mer om byns historia är vägföreningens ordförande Anders Holst. För några år sedan försökte han och några grannar gå till botten med det kryptiska namnet. En anekdot som förts vidare från generation till generation handlar om en sjöman som slog sig ned i byn. Eftersom denne tyckte att rummet han hyrde var lika litet som rummen i Japan började han kalla bygden för Japan. Enligt en annan hörsägen ska namnet ha uppstått när invånarna var tvungna att ta sig hem nattetid efter att ha varit och slagit runt på bykrogen i Veberöd. Flera ska ha knorrat över att det var långt att gå, nästan lika långt som till Japan.

– Det är typiska förklaringssägner som brukar uppstå när ingen längre kommer ihåg exakt vad skälet till namnet är. Människor har ofta ett behov av att förklara varför deras by heter på ett visst sätt. Man ger orten ett innehåll och en betydelse. Men bybornas teorier verkar inte omöjliga, säger Annette Torensjö, chef för Lantmäteriets ortnamnssektion.

Lilla Japan tillhör, precis som byarna Marocko, Brasilien och Grekland, kategorin uppkallelsenamn. De hade sin första bildningstid under 1600-talet. När adelsmännen kom hem efter krigen belönades många med gods för sina djärva insatser i fält. Under godsen lydde torp som de nya ägarna gärna ville namnge.

– Godsägarna var rätt okänsliga och ointresserade av att ta reda på vad torpen hette och vilka som bodde där. Så man hämtade inspiration från slagfälten. Därför har vi idag ortnamn som Vaterlo, Pommern och Narva, säger Annette Torensjö.

Vi lämnar Lilla Japan och kör söderut mot det självstyrande danska territoriet Grönland som ligger utanför Dörröd. Där finns en busshållplats, några lantbruksfastigheter och ett hus med gårdsbutik där vi knackar på. Flickan som öppnar berättar att hon inte vet varför orten heter som den gör och att hennes pappa, som kanske vet, inte kommer hem på ett tag. Vi fortsätter norrut. Vid väg 23 utanför Hässleholm står en rostig och avställd busskur vid en grusväg. Men också en gul skylt med texten ”Sibirien”. Orten är en av många i Sverige som döpts efter det gigantiska landområdet i öst. Sibirien är förvisso inte en nation, men vi tycker ändå att det är en lämplig destination att besöka under vår skånska jordenruntresa. Enligt Annette Torensjö uppstod många Sibirien under 1800-talet, då för övrigt nästa intensiva period för uppkallelsenamn inföll. Handel, emigration och krig ledde till att befolkningen fick upp ögonen för främmande länder och platser ute i världen.

– Sibirien fick man höra talas om som ett kargt och svårodlat område som låg väldigt avlägset. Det var inte ovanligt att lantbrukare döpte odlingslotterna som låg längst från gården till Sibirien, säger hon.

En annan kategori uppkallelsenamn är de orter som fått sitt namn efter någon person som levt och verkat på platsen. Ett sådant exempel är området Palestina i Kristianstads utkant. Vi parkerar bilen utanför en av mexitegelvillorna. Anledningen till att kvarteret i början av 1900-talet uppkallades efter Det heliga landet tror sig Sune Friström, tidigare stadskulturchef i Kristianstad, veta:

– När lasarettet skulle byggas ut behövdes mark som då ägdes av en judisk man. Han förvisades till ett sankt och utdikat parti i Hammar där han byggde ett nytt hus. Därför började området kallas för Palestina, säger han.

Men frågan kvarstår: hur fick egentligen Lilla Japan sitt namn? Carl-Erik Lundbladh är arkivchef vid Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund. Det första skriftliga belägget för Lilla Japans existens är en anteckning från 1988. Men då omnämns orten som Japan. I nästa anteckning från 1998 är det en privatperson som ringt in och ifrågasatt prefixet ”lilla” på den då nyuppsatta skylten. Men enligt invånarna i Lilla Japan ska namnet ha använts betydligt längre tillbaka än 1988.

– Att det inte finns äldre skriftliga belägg kan bero på att namnet bara levt muntligt och att vi inte fått kännedom om det när vi tidigare var ute och gjorde namninsamlingsrundor på bygden, säger Carl-Erik Lundbladh.

Jämfört med den uppmärksammade byn Fjuckby i Uppland är de internationellt präglade orterna i Sverige inte speciellt kontroversiella, berättar Carl-Erik Lundbladh.

– Invånarna tycker oftast att det är lite lustigt och exotiskt. Jag pratade en gång med en man som bodde i byn Berlin. Han tyckte alltid det var överdådigt humoristiskt att beställa taxi dit, säger han.

En som uppskattar att vara invånare i den japanska Skåneenklaven är nyinflyttade Bo Glanz. Han håller på att snickra en veranda när vi knackar på.

–  Jag tycker det är häftigt och annorlunda. Utomstående reagerar alltid när jag berättar att jag bor i Lilla Japan. Men jag är stolt. Det är ett ortnamn som verkligen skiljer sig från mängden, säger han.

Text: Johan Joelsson

Bilder: Jonatan Jacobson

 

intort2

 

intort3

 

intort4                  intort5