Kamelmjölk

Kamelmjölk11

 

Snart kan Sveriges kossor få konkurrens. I Förenade Arabemiraten arbetar ett lantbruksföretag stenhårt för att få tillstånd att exportera sin kamelmjölk till EU.

Den nyfödda kamelkalven tar några stapplande steg i ökensanden. Modern, med munnen full av morötter, håller sig hela tiden i närheten. Vi befinner oss några mil söder om Dubai. Här, på ett 100 hektar stort område, bedriver Emirates Industry for Camel Milk & Products, EICMP, verksamhet sedan 2006. Företaget har 125 anställda och 2 000 kameler, varav ungefär 600 används i produktionen. Dagligen pastöriseras och buteljeras här kamelmjölk som levereras till butiker i hela landet. Men EICMP:s framtidsvisioner sträcker sig betydligt längre än så. Förra året skickade jordbruksdepartementet i Förenade Arabemiraten en exportansökan till Bryssel och i början av 2011 kommer en EU-delegation för att göra de första inspektionerna på kamelfarmen.

– Vi har lagt mycket krut på hygien och djurhållning. Vi har en strikt hälsokontroll där varje kamel dagligen kontrolleras, säger Peter Nagy, veterinär och gårdschef på EICMP.

Historien om ”öknens vita guld” sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden. Redan på 1500-talet livnärde sig beduiner på mjölken och köttet från de puckelryggiga djuren. I samband med det ekonomiska uppsvinget under oljeboomen minskade dock intresset. Först det senaste decenniet har emiratet Dubai, under ledning av Schejk Mohammed bin Rashid Al Maktoum, hårdsatsat – inte minst ekonomiskt – för att återupprätta den sträva och något salta mejeriproduktens status. Men vad har då EICMP för skäl att vilja sprida mjölken internationellt? Mångårig forskning – gjord av företagets egna veterinärer samt vid Central Veterinary Research Laboratory i Dubai – visar att kamelmjölken har flera helt unika egenskaper. Den är fettsnålare än komjölk och rikare på både C-vitamin och kalcium.

– Men den allra största skillnaden är proteinerna som är mindre allergena och gör mjölken lättsmält. Personer som inte tål komjölk kan dricka kamelmjölk, säger Peter Nagy.

Två gånger varje dygn leds kamelerna in från sina ökenhagar till ett område med tak, fläktar och högteknologisk mjölkningsutrustning. Dagligen ger de 600 djuren ifrån sig omkring 4 000 liter mjölk. Men variationen mellan individerna är stor. Normalhonan ger 6-7 liter medan enstaka superkameler kan leverera upp till 20-25 liter.

– I dagsläget kan vi inte producera tillräckligt mycket mjölk för att möta den inhemska efterfrågan. Om vi får tillstånd att exportera till EU måste vi öka vår kapacitet. Det kan vi göra genom att använda fler kameler och utveckla det långsiktiga avelsarbetet som vi redan påbörjat, säger Peter Nagy.

Tillbaka till hagen där den nyfödda kamelen hittat sin moders spenar. Om allt går EICMP:s väg och EU sätter en godkännande stämpel på exportplanerna är det inte omöjligt att mjölken från kalven om några år kan säljas i svenska affärer.

– Vår avsikt är inte att konkurrera med Europas bönder. Kamelmjölk kommer att bli betydligt dyrare än komjölk och säljas som en ren hälsoprodukt, säger Peter Nagy.

Text: Johan Joelsson

Bilder: Jonatan Jacobson

 

Kamelmjolk1

 

Kamelmjolk4

 

Kamelmjolk2

 

Kamelmjölk12

 

Kamelmjolk6

 

Kamelmjolk7

 

Kamelmjolk10

 

Publicerades bland annat i Samvirke juli 2011 :

IMG_1368                IMG_1370