Matinsekter

insekter1

 

För att på sikt kunna föda en växande världsbefolkning behövs proteinrika och miljövänliga alternativ till kött. FN anser att vi ska äta mer insekter. Forum åkte till Nederländerna som blivit ett europeiskt nav för den krypande matrevolutionen.

Arnold van Huis är inte bara en stor fantast av vällagade gräshoppor. Han är också professor i insektslära och expert på entomofagi (insektsätande). När vi träffar honom på Wageningens universitet i Nederländerna verkar han dock lite sliten. Bara några dagar före vårt besök arrangerade han konferensen ”Insects to feed the world”. Fyradagarsmötet lockade hela 450 deltagare från 45 länder. Matinsekter är hett och Nederländerna är något av ett europeiskt nav för den nya rörelsen. Bara på Wageningens universitet arbetar ett 50-tal forskare med ätbara insekter och hos landets uppfödare av syrsor, gräshoppor, mjöl- och buffalomaskar går produktionen på högvarv. Enligt FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO behöver vi öka vår globala matproduktion med 50 procent till 2050 för att kunna föda en uppskattad befolkning på nio miljarder invånare. Men att göra det när 70 procent av jordens odlingsarealer, direkt eller indirekt, används för köttproduktion – vilket är fallet idag – är en omöjlig ekvation. Det är här de krälande minilivdjuren kommer in i bilden.

– Vi måste hitta alternativa proteinkällor! Det forskas på konstgjort kött, men insekter ligger närmare till hands. De finns redan ute på marknaden, säger Arnold van Huis.

Enligt FAO äter cirka två miljarder människor – i 80 procent av jordens länder – insekter. Merparten av konsumtionen sker i Afrika och Asien. Fler än 1 900 olika arter används globalt. De vanligaste insekterna som konsumeras är skalbaggar, larver, bin, myror, gräshoppor och syrsor. Arnold van Huis forskning visar att småkrypen har flera miljömässiga och näringsmässiga fördelar. Inte nog med att insekter överlag har ett högt proteininnehåll är de rika på omättade fettsyror, järn och zink. Eftersom de är kallblodiga är de dessutom mycket effektiva när det kommer till att omvandla foder till kroppsvikt. En syrsa behöver 1,7 kilo foder för att producera ett kilo ätbar insektsmassa. Det kan jämföras med nötdjur som – enligt van Huis räkneexempel i tidskriften The Scientist – behöver 7,7 kilo för att producera ett kilo kött, får som behöver 6,3 kilo och grisar som behöver 3,6 kilo. Insekternas förmåga att omvandla foder till protein är också mycket bättre än ”konkurrenterna” inom den konventionella köttproduktionen.

– Insekter producerar inte heller lika mycket växthusgaser som nötdjur och kräver inga stora landarealer, säger Arnold van Huis.

En annan miljömässig fördel – som Arnold van Huis och hans team just nu forskar på – är möjligheten att använda matavfall som insektsfoder.

– Om du betänker att vi idag slänger en tredjedel av all mat förstår du att vi är något stort på spåren, säger han.

Kreca är en av fyra nederländska uppfödare av matinsekter. I ett av de tropikvarma produktionsrummen hoppar och krälar miljontals småkryp omkring i plasttråg som står staplade längs väggarna. Marieke Calis från Kreca drar ut en låda med gulbruna buffalolarver. Larverna, som mäter cirka 2,5 centimeter, är sex veckor gamla och ska ”gå till slakt” vilken dag som helst. Efter att larverna fått fasta i ett dygn blancheras de och kyls successivt ned. Därefter frystorkas de och skickas vidare till en grossist som förser nederländska krögare, nätspekulanter och specialbutiker med lokalproducerat och proteinspäckat insektskött.

– Matinsekter är en växande marknad. Folks tankesätt har förändrats tack vare uppmärksamheten kring insekternas miljö- och näringsmässiga fördelar, säger Marieke Calis.

Kreca inriktar sig på uppfödning av foderinsekter till husdjursbranschen. Men på grund av det ökande intresset började man 2007 även arbeta med småkryp för mänsklig konsumtion. Idag finns det fyra uppfödare av matinsekter i Nederländerna. Medan Kreca har fokuserat på buffalolarver ser de andra producenterna till att landets insektsgourmander får möjlighet att spisa mjöllarver, syrsor och gräshoppor. Kreca producerar varje år hundratals ton insekter. Men än så länge går bara en bråkdel av dessa till mänsklig konsumtion.

– Det rör sig om ett ton ungefär. Men försäljningen av matinsekter ökar lite för varje år. Hur mycket försäljningen inbringar ekonomiskt kan jag inte svara på, säger Marieke Calis.

Än så länge är profiten inte så hög. Det beror på att produktionskostnaden i allmänhet och frystorkningsprocessen i synnerhet är kostsam och kräver mycket manuellt arbete. Vilket innebär att insekterna blir relativt dyra i konsumentledet.

– Vi kan inte leva på matinsekterna. I framtiden hoppas vi kunna skapa ett mer automatiserat system. Men för att våga satsa måste vi få en tydligare lagstiftning, säger hon.

Ja, när det kommer till det juridiska har de nederländska insektsuppfödarna något att bita i. Marieke Calis beskriver den inhemska lagstiftningen som en ”gråzon”. Det finns inga juridiska hinder att sälja hela, frystorkade insekter. Men än så länge är det inte tillåtet att tillverka livsmedelsprodukter som biffar, snacks eller burgare av krypen. Eller för den delen mala ned insektsmassan till mjöl. Marieke Calis menar att en mer liberal lagstiftning är vad som krävs för att försäljningen ska ta fart på allvar. Kreca bedriver idag ett hårt lobbyarbete för att få en lagändring till stånd.

– Belgiska myndigheter är längre framme. Där är det lagligt att sälja produkter och mjöl av insekter. Blir det lagligt även i Nederländerna tror jag att vi kan göra bra business i framtiden, säger hon.

Hon får medhåll av professor Arnold van Huis som tror att insektsuppfödning på sikt kan bli ett seriöst alternativ för europeiska lantbrukare.

– Jag får mycket förfrågningar från bönder som vill byta inriktning till insekter. Men det krävs stora kvantiteter och en automatisering av systemen för att det ska bli lönsamt, säger han.

Vilka reaktioner får du annars från nederländska köttbönder? Är de rädda för den här utvecklingen?

– Jag får intrycket av att köttindustrin är bekymrad över det stora intresset för matinsekter. Om de börjar protestera högljutt är det en bekräftelse på att vi är något stort på spåren, säger Arnold van Huis.

I Europa och Nordamerika är insektsätning fortfarande väldigt tabu. Hur menar du att man ska ändra på det?

– Världens bästa restaurang Noma har insekter på menyn och toppkockar kopierar varandra. Tabut handlar bara om psykologi, småbarn har inget emot att äta insekter.

Men vore det inte enklare om vi istället åt mer proteinrik, vegetarisk mat?

– Jag har ingenting emot det. Men som vegetarian behöver man vara observant på vad man äter. Insekters näringsinnehåll är likt konventionellt kött.

När kommer det att vara möjligt att i Europa beställa en gräshoppsburgare på sin lokala restaurang?

– Jag skulle inte bli förvånad om man kan göra det inom en tioårsperiod. Jag tror att det här är något som kommer att förändra världen, säger Arnold van Huis.

Text: Johan Joelsson

Bilder: Jonatan Jacobson

 

insekter2

 

insekter3

 

insekter4

 

insekter6                 insekter7

 

insekter9

 

insekter10

 

insekter11                 insekter12

 

insekter13

 

insekter14

 

insekter15                 insekter18

 

insekter17

 

insekter22

 

Publicerades bland annat i ATL nr 19/6 och 27/6 2014:

IMG_1090                IMG_1091