Strutsfarm

strutsfarm1

 

Den svenska strutsbranschen har länge betraktats som en vingklippt förlorare. Men de senaste åren har konsumenternas intresse för köttet ökat och efterfrågan är nu större än tillgången. Därför efterlyser näringen nya uppfödare.

Tre strutsar kikar in genom fönstret till gårdscaféet i skånska Vantinge. Ingvar Nilsson och Marie Sturk äter grovt bröd med strutssalami och strutsleverpastej. De valde båda att satsa stenhårt när den svenska strutssagan drog igång i mitten av 1990-talet.

– Jag läste ATL och fick se en annons om ett strutsseminarium i Lund. Arrangörerna berättade att man kunde få fantasisummor för kött och ägg. Jag köpte tre livdjur och sen började eländet, säger Ingvar Nilsson som äger företaget Skånestruts och som i åtta år även drivit slakteri i Bassholma.

Till en början var intresset från butiker och kockar massivt. Men när slakten kom igång några år senare var haussen över. Sedan dess har de svenska strutsuppfödarna fått kämpa med näbbar och klor för att få ordning på avel, slakt och marknadsföring. Marie Sturk driver sedan 1996 Vantinge Struts tillsammans med sin man Freddie. 2001 byggde de ut verksamheten med en gårdsbutik där de säljer köttprodukter från sina strutsar. Att suget efter strutskött ökat råder det inga tvivel om. Sedan Marie Sturk öppnade butiken har försäljningen femdubblats.

– Det är inte så konstigt. Köttet är både fettsnålt och nyttigt, säger hon.

Idag finns det ett 15-tal större strutsuppfödare och ett 50-tal mindre aktörer i Sverige. Varje år slaktas mellan 1000 och 1500 svenska strutsar på landets tre godkända slakterier. Men det räcker inte för att försörja de hungriga konsumenterna som har möjlighet att beställa strutskött på alla Ica- och KF-butiker.

– Efterfrågan på köttet är större än tillgången. Därför måste vi locka nya uppfödare, säger Ingvar Nilsson.

Gunnar Sahlin, ordförande i Svenska Strutsföreningen, driver sedan 1994 en gård med 190 strutsar utanför Borlänge. Totalt omsätter verksamheten drygt två miljoner kronor. Eftersom priset på nötkött stigit ser han en ljusnande framtid för strutsköttet. Men han gör ingen hemlighet av att det behövs fler strutsbönder.

– Gärna större aktörer som kan leverera ordentliga volymer vilket i sin tur kan pressa priserna i handeln. Eftersom det för närvarande råder ett enormt sug efter allt som är lokalproducerat finns det pengar att hämta, säger Gunnar Sahlin.

Trots de första årens motgångar vägrar strutsfarmarna ge upp hoppet om en framtid för de gängliga djuren med de långa ögonfransarna. På gården i Vantinge står Ingvar Nilsson och Marie Sturk och betraktar avelsdjuren Clinton, Hillary och Monica som förlustar sig i halmen. Strutsnäringens framtid verkar i alla fall inte falla på djurens vilja att göra fler kycklingar.

Text: Johan Joelsson

Bilder: Jonatan Jacobson

 

strutsfarm2

 

strutsfarm3

 

strutsfarm5                  strutsfarm4

 

strutsfarm6