Telepatisk turbulens

cardena1

 

Hans forskning har gett upphov till ett av de mest infekterade bråken i Lunds universitets historia. När Etzel Cardeña inom kort presenterar sin stora telepatistudie kommer hans kritiker att skratta sig fördärvade. Eller häpna.

Med mjuka fingrar knipsar professor Etzel Cardeña av några bitar hudtejp som han använder för att fästa två halverade bordtennisbollar över studenten Elin Wetterbergs ögon. När de vita pingisbollarna är på plats riktar han de båda skrivbordslamporna med illröda glödlampor mot hennes ansikte och trär på henne hörlurarna med vitt brus. Eftersom ”telepatisignalerna är låga” måste försökspersonen vara helt avskärmad från yttre stimulans, enligt den parapsykologiska metoden Ganzfeld.

– Världen är mer mystisk än vad vi tror, säger Etzel Cardeña och drar för gardinen.

Vi befinner oss i ett dunkelt labb med avställda datorer och kvarglömda Willys-påsar på Psykologiska institutionen i Lund där Etzel Cardeña bedriver sin kontroversiella telepatiforskning. Sedan han påbörjade sin tjänst vid universitetet 2005 har den före detta bordtennislandslagsmannen från Mexiko fått utstå hård kritik från skeptiker som avfärdat hans forskning som ”pseudovetenskap”. Men snart får Etzel Cardeña kanske njuta revanschens sötma. Inom kort presenterar han nämligen resultatet av sin fördjupade telepatistudie som han arbetat med de senaste tre åren. Hans väg till världens enda professur i parapsykologi har varit lång och krokig. Och hade det inte varit för en excentrisk margarinfabrikör skulle Etzel Cardeña inte suttit i labbet den här dagen och tejpat pingisbollar över försökspersonen Elin Wetterbergs ögonlock.

Industrimannen Poul Thorsen från Ålborg dog som en mycket välbärgad man 1961. Under sitt liv hade han drivit familjens anrika margarinimperium vidare, bland annat genom att utveckla den konstgjorda grädden Ermol. Men direktör Thorsen hade även utvecklat intressen man vanligtvis inte brukar förknippa med framgångsrika företagsledare i mejerisegmentet. Innan Poul Thorsen dog bestämde han sig för att testamentera en stor del av sin förmögenhet till instiftandet av en professur i hypnologi och parapsykologi. Men intresset från akademin var svalt. Köpenhamns universitet nobbade miljonerna. Stockholms universitet likaså. Men Lunds universitet hade en mer pragmatisk inställning och tackade – efter viss förhandling om professurens titel – ja. På grund av testamentets utformning – medlen skulle inte börja betalas ut förrän två av Poul Thorsens hembiträden avlidit – kom det att dröja över 40 år innan de 30 margarinmiljonerna frigjordes.

I maj 2003 satt psykologiforskaren Etzel Cardeña på sitt kontor på University of Texas Pan-American och läste den minst sagt udda jobbannonsen från det svenska universitetet. Han kände sig som klippt och skuren för tjänsten.

Etzel Cardeña hade vuxit upp i ett akademikerhem i Mexiko City där hans far, vid sidan om sitt jobb som psykoterapeut, bedrev ”osystematisk forskning” kring parapsykologiska fenomen. Tillsammans med kolleger försökte han bland annat gissa diagnoser på människor enbart genom att få deras namn upplästa för sig. I hemmet premierades samtalet och runt middagsbordet avhandlades allt ifrån afrikanska dansföreställningar till nya rön kring telepati, klärvoajans och psykokinesi. Ett av Etzel Cardeñas starkaste barndomsminnen var när han såg en tv-pjäs baserad på ett av Freuds fall. Dramat handlade om en kvinna som inte kunde gå trots att hon inte hade något fel på benen. Tanken på ”de mänskliga sinnenas mystik” trollband 10-åringen. Redan då bestämde han sig för att i framtiden arbeta med det mänskliga psyket. Till en början tänkte han sig en framtid som psykoterapeut. Men slumpen ville annorlunda. I tonåren började han intressera sig för teater och gjorde som 13-åring scendebut i ”Inherit the Wind” – ett verklighetsbaserat drama om en lärare som fälls i domstol för att ha lärt ut darwinismen. När Etzel Cardeña som 17-åring medverkade i en experimentell teatergrupp uppger han att han började uppleva förändrade medvetandetillstånd. Han hävdar att han med tankens kraft kunde känna jordbävningar. Men också att han på psykisk väg kunde få sin kropp att bli snabbare och starkare. Kulmen – enligt Cardeña – kom när han under en föreställning höll en spegel som plötsligt krossades utan någon yttre påverkan – ”jag har fortfarande ärr på handen”. När han något år senare började studera psykologi på universitetet blev han besviken över att förändrade medvetandetillstånd ägnades så lite plats i kurslitteraturen. Men han fortsatte sina studier för att senare i karriären få möjlighet att fördjupa sig i hypnologi och parapsykologiska fenomen vid universitet i Mexiko, Kanada och USA.

Etzel Cardeña läste platsannonsen på nytt. Sverige fick psykologiforskaren och teatermannen att associera till Strindberg och Bergman, men också till natur och jämställdhet. Det var en fantastisk tjänst, tänkte han och började skriva sin ansökan.

Etzel Cardeña var inte ensam. Bland de cirka 30 sökande fanns en rad etablerade forskare från universitetsvärlden, men också ett par fritänkare som Shankara Murthy som i sitt ansökningsbrev ondgjorde sig över att hans grannar klagade för att de kunde höra hans tankar. Men det blev till slut Etzel Cardeña som drog det längsta strået. Tillsättningen ledde till ett slags trefrontskrig. Kritikerna menade att parapsykologi inte hör hemma på ett universitet. Pressen skrev artiklar med rubriker som: ”Han är proffs – på spökerier”. Även Sällskapet för parapsykologisk forskning riktade kritik mot Cardeña och menade att Adrian Parker, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, hade större erfarenhet av parapsykologisk forskning och vore bättre lämpad för tjänsten. Trots att beslutet överklagades stod tillsättningen av Etzel Cardeña fast och den 1 september 2005 kunde han installera sig på sitt kontor i Lund. Debattstormen bedarrade och det skulle dröja innan diskussionen om parapsykologins plats vid universitetet blossade upp på nytt.

Under 2010 och 2011 arbetade Etzel Cardeña med en studie där han utifrån en grupp på 26 försökspersoner undersökte vilka personlighetstyper som gjorde bäst ifrån sig i telepatitester. Studien, som publicerades i Journal of Parapsychology, visade att en liten undergrupp – som uppgav att de tidigare varit med om parapsykologiska fenomen och som trodde att de skulle göra bra ifrån sig i tankeöverföringstest – presterade bättre än andra. Etzel Cardeña blev fascinerad. Han bestämde sig för att gå vidare och sjösatte 2011 en treårig telepatistudie i vilken han enbart skulle arbeta med denna ”gynnsamma” grupp försökspersoner. Hösten 2012 medverkade Etzel Cardeña i Lunds universitets tidskrift LUM och berättade om sin pågående forskning. I artikeln uttryckte Cardeña att han funnit ”väldigt starka indikationer” på att telepati verkligen hade skett. Artikeln slog ned som en bomb i lärdomsstaden. Nio manliga professorer – från naturvetenskapliga discipliner – skrev ett svavelosande inlägg på Svenska Dagbladets debattsida där de kritiserade Cardeñas användning av statistik och försökspersoner. De uttryckte även en oro för att telepatiforskningen – ”en vetenskaplig avart” – skulle skada universitets trovärdighet. Cardeña, som kände sig attackerad, kontrade med att kritikerna missförstått hans forskning. Universitetets rektor Per Eriksson uppgav senare i en intervju att han hade fullt förtroende för Cardeña och slog fast att forskare ”måste få ställa radikala frågor”.

– Det finns parapsykologiska fenomen som vi måste undersöka! Utan fördomar. Det är så vetenskap måste fungera, säger Etzel Cardeña.

Han hjälper Elin Wetterberg av med pingisbollarna och börjar förklara hur den något invecklade Ganzfeld-metoden, som han använder i sin telepatistudie, fungerar: Två försökspersoner, som befinner sig i olika byggnader, sätts i hypnos varpå försöksperson 1 (sändaren) får se ett slumpvis utvalt filmklipp. Samtidigt avskärmas försöksperson 2 (mottagaren) från sinnesintryck – med hjälp av pingisbollar, rött ljus och vitt brus – och får prata fritt om bilder och tankar som dyker upp i huvudet. När sessionen är avslutad får försöksperson 2 matcha sitt hypnosprat mot tre slumpmässigt utvalda filmklipp samt det filmklipp som visats för försöksperson 1. Mottagaren ska alltså försöka välja ut det filmklipp som bäst överensstämmer med de egna mentala bilderna under hypnosen och som han eller hon tror att försöksperson 1 har tittat på. Om mottagaren svarar slumpmässigt får han eller hon i det långa loppet 25 procent träffar. I sin första telepatistudie fick Cardeña ett genomsnitt på 27 procent träffar – ganska nära slumpen. Men i den lilla ”gynnsamma” undergruppen gjorde Etzel Cardeña en intressant upptäckt. Här var korrelationen mellan att vara i ett förändrat medvetandetillstånd och lyckas i experimentet hela 0,74 (där 1 anger maximalt positivt samband och 0 anger inget samband). Det är sådana resultat som triggar Etzel Cardeña att gå vidare. Och han har ett trumfkort:

– Tidskriften Psychological Bulletin har gjort en genomgång av 29 Ganzfeldstudier som tillsammans haft en genomsnittlig träffprocent på 32,2, vilket ju är en bra bit över 25 procent, berättar han entusiastiskt när vi promenerar från labbet i riktning mot hans kontor på institutionen.

Ganzfeld-studiernas genomsnittliga träffprocent på 32,2 har dock ifrågasatts av svenska psykologiforskare som Henry Montgomery och Joakim Westerlund som menar att det inte finns garantier för att alla studier som inte gett lyckade resultat publicerats. Och att man inte heller kan utesluta fusk eller metodologiska misstag i enskilda studier.

– I vetenskap finns det inte en artikel som visar allt. Men om det finns en mängd experiment som visar att det finns en liten, men signifikant effekt så måste man kolla upp den, säger Etzel Cardeña.

I snart tre år har Etzel Cardeña arbetat med sin nuvarande telepatistudie. Den här gången är försöksgruppen mycket större. Cirka 35 personer har genomgått de åtta timmar långa förberedelserna för att delta i två Ganzfeld-sessioner. När vi träffar Etzel Cardeña är nästan alla experiment genomförda. Studien kommer att presenteras längre fram i vår. Etzel Cardeña säger att han inte har börjat djupstudera resultaten än:

– Vad studien kommer att visa? Jag vet inte. Men jag är övertygad om att vi kommer att hitta något intressant, säger han och ler.

Han öppnar dörren till sitt kontor med utsikt över takåsar och tunga dimmoln. På en vägg hänger teatermasker, utmärkelser från olika psykologiska och parapsykologiska organisationer och ett väggur som går baklänges. På skrivbordet trängs kattfotografier, boktravar, hudkrämer, kantstötta äpplen och en kaffekopp med en bild på en bäver som gnager av en tjock trädstam. Etzel Cardeña sjunker ned i en svart massagefåtölj och kastar in en näve kärnfria druvor i munnen samtidigt som han börjar filosofera över varför telepatin inte kunnat beläggas på ett sätt som övertygat en majoritet av forskarkåren:

– Man lyssnar på de skeptiker som vill skrika. Men sysslar man med parapsykologi så kommer det som ett brev på posten, speciellt om man står upp för sig själv och sin forskning, säger han.

Han går fram till sin dator och öppnar ett dokument med ett akademiskt upprop för förutsättningslösa och fördomsfria studier av parapsykologiska fenomen. Manifestet – som han själv har tagit initiativ till – ska bara någon vecka senare publiceras i tidskriften Frontiers in Human Neuroscience. Listan med underskrifter av forskare, från olika discipliner, är lång:

– 100 professorer. Kolla universiteten: Princeton, Cambridge, Duke, Harvard, Stanford. De är inga idioter!

Men om telepati nu existerar, hur skulle du förklara det?

– Om jag hade en perfekt förklaring skulle jag få nästa Nobelpris. Jag tror inte att det finns någon känslig länk mellan människor eller några mystiska energier. Det är inget som skickas som telegram eller e-post. Jag tror det rör sig om en slags underliggande grund där allt är kopplat på något sätt.

Telepati är inget som på sikt kommer att slå ut telefonbolagen och internetleverantörerna?

– Telepati är inte i närheten så bra som en mobiltelefon.

Om telepati existerar – hur skulle den kunna användas i ett samhällsperspektiv?

– Jag är inte så intresserad av användning. Det skrämmer mig faktiskt lite, speciellt med tanke på att den största delen av pengarna som gått till parapsykologisk forskning har kommit från militären i USA och Ryssland.

Vad driver dig i din forskning?

– Att människor fortsätter att ha upplevelser som inte kan förklaras så lätt.

Trots att det bedrivits parapsykologisk forskning sedan 1920-talet har ingen lyckats bevisa att något parapsykologiskt fenomen existerar. Åtminstone inte på ett sådant sätt att försöken kunnat återupprepas flerfaldigt av utomstående forskare. Ett av parapsykologins stabilaste fynd hittills är den så kallade decline-effekten. Den innebär att även resultaten från de mest ”framgångsrika” försökspersonerna efter ett tag planar ut för att till slut ge slumpresultat. Trots bristen på vattentäta bevis menar Etzel Cardeña att det finns belägg. Han hänvisar till åtta stora genomgångar av vetenskapliga studier – så kallade metaanalyser – som visar ”viss stabilitet” för en rad parapsykologiska fenomen. Men han medger att resultaten varit små och inte kunnat upprepas på beställning.

– Men så är fallet även i andra ämnen inom psykologin, säger han.

Det blåser kalla vindar i Lund när vi promenerar mot arkitekten Helgo Zettervalls vita, sfinxprydda universitetsbyggnad för att ta porträttbilder. På taket hänger två flaggor på halv stång. Inne i de spatiösa lokalerna, där det för dagen pågår ett internationellt geologiseminarium, luktar det varmkorv. Vi fortsätter diskussionen om parapsykologins hämsko när det kommer till bristen på handfasta ”bevis”. Etzel Cardeña, som säkert haft liknande samtal hundratals gånger tidigare, suckar:

– Det finns belägg för telepati. Men det betyder inte att jag kan läsa dina tankar.

Du kan inte läsa mina tankar?

– Nej.

Nu tänker jag intensivt på något – vad tänker jag på?

– Ingen aning. Trollkarlar och trollkvinnor är bra på sådana saker, jag är inte en av dem.

Text: Johan Joelsson

Bilder: Jonatan Jacobson

 

cardena2

 

cardena3

 

cardena4

 

cardena5

 

cardena7                 cardena6

 

cardena8